Köttfärgat är ute. Vitt är inne. För första gången i mitt liv befinner jag mig på en plats som inte anser att min vampyrartade hudton är någon slags sjukdom som bör avhjälpas med en rejäl dos solkanon, utan snarare något att eftersträva. Vilket bara bevisar att man måste hitta rätt plats – någonstans i världen passar man perfekt in. Otaliga är de solsemestrar när jag legat som en snödriva i Sahara på stranden medan alla andra omedelbart antagit en hudton en nyans ljusare än universums svarta hål. Om min kropp mot förmodan efter två veckors pressande visat upp en något mer skär nyans än vanligt så är den tillbaka på tipex igen innan du har hunnit uttala betakarotensupplement. Min plåga är nu över. I Kina tar kvinnorna på sig heltäckande kläder och hatt samt fäller upp paraplyet inte, som man skulle kunna tro, när att det spöregnar utan när det är strålande solsken ute. Jag har inte sett en enda ansiktskräm utan slagorden ”whitening”, ”brightening” eller ”lightening”. Inte nog med att jag har möjlighet att bleka mitt hår, mina tänder och min hy men nu, nu har jag äntligen hittat den ultimata produkten som jag inte visste att jag behövde– min personliga nyckel till liljevita armhålor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar