Vit flagg

Jag är redo att kasta in handduken, hala vit flagg och ta våra fyra resväskor och femton plastpåsar och sätta mig på ett plan hem, var det nu är. De senaste två månaderna har familjen haft lunginflammation, bronkit, ögon- och öroninfektion (två gånger) och vinterkräksjuka. Det är inte, som i ”Tre män i en båt”, ett fall av att vi har fått tag på Stora Läkarboken och sedan inbillat oss alltihop, utan tyvärr har vi både recept och röntgenplåtar som bevis. När vi vågade oss iväg på en resa till Shanghai blev äldste sonen så sjuk att han fick läggas in med dropp. Vi är vid det här laget så vana vid att någon i familjen är sjuk att vi har blivit mentalt avtrubbade. Jag har en obehaglig känsla av att om jag ramlade och blev påkörd av en långtradare så skulle maken råda mig att ”ta en Ipren”. Hade jag inte vetat bättre så att hade jag trott att de kinesiska mikroberna försöker ta död på de inkräktande nordiska varelserna. Kina, jag lovar – we come in peace.